snart halvvägs och nya arbetsuppgifter...

Tiden går så fort när man har roligt. I morgon har jag varit här halva tiden! Fem veckor som skulle vara så enormt länge, nu har halva den tiden som sagt gått men det känns som att jag nyss kom hit!!! Julia kommer på lördag och jag har planerat en del vi ska göra, bland annat en dagstripp till Sivilla. Blir roligt att komma ifrån Monte Gordo lite. Se lite mer av Porugal än bara denna lilla turiststad som förvisso är fin.

Arbetet i butiken går bra, kunderna bara rasar in rätt vad det är och lämnar butiken halvt tom som om att en orkan dragit förbi. Mina arbetsuppgifter har denna vecka utökats, dels har jag blivit ansvarig för att det kommer upp inlägg på springtimes blogg som finns på tidningen Runner’s worlds hemsida, http://www.runnersworld.se/ titta gärna in då jag oftare kommer uppdaterar den bloggen än min egen… Sen har jag också fått hoppa in lite som löpledare eftersom att de blev för få när en av dem var tvungen att åka hem till Sverige igen och jobba…

Nu ska jag snart iväg för kvällens eftermiddagspass, distanspass där jag kommer vara i täten på 7 kilometer slingan (alltså som löpledare). Får se hur det går, får hoppas på att det inte kommer en riktig löpare i min grupp, bara glada amatörer så man max hamnar på fem minuters tempo!

TVstjärna, eller inte??

I fredags morse strålade solen in genom sovrumsfönstret, himlen klarblå utan ett enda moln! så har det också fortsatt varje dag, hoppas att det håller i sig hela min vistelse här. Det kanske är att hoppas på for mycket, jag passar i alla fall på att njuta för varje minut det varar...

Uppvärmning inför pricka tiden

Sedan sist jag skrev har vi haft en löpartävling, pricka tiden. Man gissar vilken tid man har på en utsatt bana cirka 5 kilometer. Den som kommer närmast sin gissade tid vinner. Denna gång blev det två vinnare, båda gissade sina tider med bara 4 sekunder fel. Helt otroligt att man kan gissa så rätt! Allra helst när det är sandlöpning växlad med asfalt och skogslöpning. Alla var dock inte lika nära som dessa vinnare. Den som hade störst felmarginal var en tant som gissade 40 minuter långsammare än vad hon var. Hon blev dock glad i alla fall, för att hon var så snabb :P




I lördags åkte nästan alla resenärer hem och byttes ut mot lika många nya. Det blir lite konstigt när man lärt känna så många under den gångna veckan, plötsligt försvinner alla och man börjar umgås med helt okända människor igen. Men jag får väl se det från den positiva sidan, bra social träning!

De nya resenärernas första träningspass

Bland de nya resenärerna kom TV4 sport teamet. De filmar och tar kort överallt, de har tydligen något form av projekt där de ska göra en liten serie som går tisdagar från och med den 6 april klockan 21.30. Det ska handla om träning och välmående, om resor som folk gör just för detta. I går hade jag vilodag, hade ont i huvudet och mådde lite allmänt dåligt. Låg och sov mitt på dagen någon gång när pappa kom in och väckte mig. Då hade Cecilia våran naprapat frågat pappa om han trodde att jag kunde ställa upp på att vara med som hennes patient när filmteamet filmade henne och intervjuade henne. De skulle också intervjua mig om mitt löparknä. Pappa hade svarat att jag absolut kunde ställa upp, så jag skulle infinna mig på hotellet Yellow Monte Gordos polterrass cirka en timme senare. Det var bara att kliva upp tvätta bort sömnen ur ansiktet, klä på mig craftkläder (vår sponsor) och gå dit. Varken jag eller Cecilia kommer att bli några filmstjärnor, det är nog bara att konstatera. Men efter några omtagningar och cirka 45 minuter senare hade de filmat och intervjuat klart. Man kan ju hoppas att de klipper ihop något bra så att man inte behöver skämmas allt för mycket när det visas på TV!

href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2KjzkeuW_fHu5M9PO_MkrJglQJ3YTUGl8PLvEgnaCCLF6X0Eh7o3sv-kXTpcgk_dq5VAqF6yLfPgPVpDIQIom9g5H1Fkkxio2115ecvB5JDqYKvORF-puR3xp_Z91FQ9TBjPB4ndm1o0/s1600-h/DSCN3315+copy.jpg">

Nu ska jag iväg på ett cirkelgymspass och svettas lite, sen blir det nog stranden en sväng innan butiken öppnar igen...

Saknar min älskling!

Bergspass

Har flyter dagarna pa lugnt och fint, jobbar cirka 2-3 timmar pa formiddagen och 1-2 pa eftermiddagen. Utover det ar det mest traning, vila och mat som galler, soft och alldeles underbart. Ingen stress till nagonting.



I dag har det varit ett bergspass, man kan valja att springa 10 eller 14 kilometer. Nagra valjer dessutom att springa bada strackorna efter varandra for att avslutningsvis springa hem vilket ger en totalstracka pa cirka 5.5 mil. Det ar bara att konstatera att vissa av de som ar har nere inte ar fullt friska. Hade jag daremot klarat av det sa hade jag saklart inte tvekat att gora det, lite avundsjuk blir man.

Ganget som skulle springa tillbacka hem, 29 kilometer...

Sjalv sprang jag inte en meter tyvarr, var funktionar och stod for vatskekontrollerna. Mitt kna vill inte arbeta med mig och till viss del far jag kanske skylla mig sjalv. sprang ett morgonpass pa stranden, 40 minuters lopning i sand som dessutom lutar var inget som mitt kna orkade med. Sa jag kor pa lugnt med stavgang, yoga och annat smatt och gott. Nasta vecka gor jag ett nytt forsok pa lopningen och hoppas det gar bra. Annars far jag val kora stenhart pa dans och jympa i en manad :P

Monte Gordo

Gor ett nytt forsok med bloggandet, var ju ett tag sedan sist :P

Sitter nu pa internetcafet NOX i Monte Gordo, ute regnar det sedan dryga timmen tillbaka. Men det ar varmt och langkallingarna ar ett minne blott! En otroligt skon kannsla att kunna ga ut i flippfloppsen. Att kunna springa i kortbyxor istallet for dubbla understall och mossa neddragen over oronen. Jag kanner mig som hemma i den numer ganska valbekanta lilla staden, I love to be here!

Resan ned gick bra, jag hamnade dock ganska langt bak i planet och pappa langt fram sa jag satt med framlingar. Mina platsgrannar var en 40 arig 14:is kvinna/tjej som pratade sa hogt att det forvanar mig att inte hela planet horde hennes blabbel. Plus hennes, som det verkade, nya snubbe. Ett ganska omaka par i alla fall enlit mina opservationer under resan. Han en tystlaten, stor man som paminnde mycket om en stor nallebjorn med stor lockig kallufs med matchande skagg, (det var nog ocksa det enda som matchade). Hon en mycket valsminkad, uppkladd kvinna, som pratade under hela resan om mode, smink, sin blogg och framfor allt om det mest fantastiska pa jorden, hon sjalv! Killen satt endast och hummade nagra ganger under hennes prat och hon bara pratade pa om allt.

Jag tror jag hamnade lite i ett av deras lara kanna stadier av forhallandet och hon forklarade vilken stark och sjalvgande tjej hon var. Hon tog ingen skit och var inte radd for nagonting! Jag kan saga att efter en 4 timmars lang flygrasa var man ganska less pa pratet och hennes synvinkel pa sitt orubbligga och perfekta jag. Satt och funderade lite pa om hon faktiskt var denna "starka" kvinna som hon uttalade sig for att vara, om hon bara hela tiden bara holl en fasad eller om hon bara pratade men i sjalva verket var en mes nar det kom till kritan. Svaret fick jag ganska snabbt, nar vi landade sa borjade hon grata valdigt hogt, mellan snyftningarna lyckades hon fa fram att hon var for ung for att do! Hennes nallebjorn forsokte fortvivlat att trosta henne, utan resultat! Nog om detta



Val framme i Monte Gordo sa visade det sig att det pa grund av missuppfattningar inte hade hamtats ut nagon nyckel till min och pappas lagenhet. Jag fick darfor sitta i receptionen och vakta vaskorna under tiden ledarmotet holls. Vid ett nagon gang pa natten var det klart och da fick vi aka till "platschefen" Ronalds lagenhet for att sova over pa soffan. I gar fick vi var egen lagenhet, nybbyggt och super frascht med tvattmaskin och allt!





ska forsoka uppdatera, ta lite bilder och lagga upp inom kort.
see you, tjingeling