Ett som blev till annat

Jag hade tänkt att detta skulle vara en snabb överblick av mitt sommarlov. Om viktiga men också mindre viktiga ting som jag gjort under dessa veckor, i en salig blandning. Jag hade kanske också fått med några dåliga undanflykter till varför jag inte fått tummen ur och uppdatera min blogg. Kanske några till varför jag inte har gjort nödvändiga saker som att plugga körkorts teorin! MEN mitt i skrivandets stund, från den ena sekunden till den andra sker något som gör att jag inser. Jag inser att det inte alls finns någon anledning till att skriva om sådant nonsens. Vem bryr sig!? Om jag inte ens har kunnat ta min tid för att skriva om det förr, när händelserna var färska och mina minnen klara som ett skarpt fotografi? Varför ska jag sitta här och se tillbaka på vad som hänt? När nuet är så mycket viktigare!?

En minut innan klockan slog tolv. Irriterad. Man skojar helt enkelt inte om en sådan sak! En minut efter att klockan slagit tolv. Ledsen. Åh nää, man skojar helt enkelt inte om en sådan sak! För när man säger en sådan sak är det sant. Sant. Sant. Sant. Det är bara jag, som egentligen hela tiden förstod, som låtsades att det inte var det. "Hon driver med mig. hahaha..." Eller nått...

Frågor, så många frågor! Svar, inga svar! Ingen vet. Ingen vet.

Vad händer nu då? Jag har aldrig varit med om detta förut. Men trots min okunskap så vet jag. Allt fortsätter som vanligt. Nuet fortsätter. Det där, det är inte längre nuet. En minut innan klockan slog tolv är just i denna stund redan dåtid, det är passerat.

Fortfarande finns mycket kvar. Mycket som är jobbigt. ledsamt. hemskt. Mycket att tänka på. Men det är framåt, framtiden.

Jag väljer nuet. En promenad med dem som i hela sina liv lever i nuet, utan att tänka varken framåt eller bakåt, hundarna. Det är enkelt. Så enkelt och jag väljer det, för enkelhetens skull. Jag kanske är kall, jag kanske är okänslig. Men just nu känns det bäst. Jag säger hej då, sov gott, vila i frid. Vi kanske ses i framtiden vem vet?

<3<3<3